RSS Flöde

En alldeles sällsynt god, självsäker och kunnig näringsidkare

Idag, efter att Mela varit här på en blixtvisit, sitter jag med telefonen i handen för att ringa min bank. Jag har bestämt mig för att starta en enskild firma. Det är något man bör göra i tider som dessa, har jag förstått. Men det här med enskild firma, det skrämmer mig något oerhört. Dels, som min vän skrev i ett mail: ”Välkommen till kapitalismen! : ( ”. Det här, att starta enskild firma, var något jag trodde att jag aldrig skulle göra. Bli en ”enskild näringsidkare”. Hör ni hur det låter? ”Idkare.” Det låter ju särdeles vidrigt.

Men dels, skrämmer det mig för att jag tänker att det kommer att gå käpprätt åt helvete, på något sätt. Jag har inte riktigt funderat ut exakt hur det kommer att göra det, men det kommer det. När det ska deklareras, kommer det finnas en enorm skatteskuld på pappret. Vi pratar flera hundratusen, så föreställer jag mig att det kommer att vara, trots att det är en praktisk omöjlighet; jag kommer absolut inte att röra mig med en summa av det slaget (snarare, en tiondel av den), och jag har definitivt ingen avsikt att, som det heter, ”fiffla.”

Men trots det, denna ånger.

Så jag ringer alltså min bank, tänker ta ett första steg för jag vet ju att det i stort sett är oundvikligt, till slut. Jag ringer för att liksom känna lite på det här, provköra, så att säga. Så jag ringer och presenterar mitt ärende, undrar om det finns någon sorts gratis rådgivning för en sån som jag, om man kan gå till ett av bankkontoren för en bokad tid. (Läs: jag är en fattig och komplett idiot, livrädd att göra fel och livrädd att ge farbror staten ett myggbett, snälla, hjälp mig, jag måste ha hjälp, jag ber er, snälla, hjälp.)

”Nej, men du behöver inte gå till något bankkontor, förstår du. Det sköter du och jag här och nu, över telefon.”

Panik. Ett kraftigt illamående och en kvävd andning. Total ekonomisk panik.

”O … kej.”

”Men nu ser jag här”, säger hon, den här mycket trevliga och engagerade damen, ”nu ser jag här att min dator behöver släckas ner och startas om, och det innebär att vårt samtal kommer att brytas.”

Hon ringer upp mig fem minuter senare, fem minuter som jag spenderat med att göra den mentala motsvarigheten till att hacka tänder i feberfrossa. Fan, tänker jag. Vad har jag gett mig in på? Enskild firma? Jag fick ju för fan knappt G i Företagsekonomi A. Och bara mitt telefonsamtal fick hennes dator att haverera. Ska jag ta det som ett tecken? Ett tecken på vad, i så fall? Fan, fan, helvete, skit.

”Så”, säger hon. ”Då går vi igenom det här.”

”Ja”, säger jag och tillägger, tyst, ”ja, tydligen gör vi det.”

Och så börjar hon ställa frågor. Jag vet inte exakt vilka frågor det är hon ställer och jag har svårt att avgöra innebörden i mina svar, men jag framför i alla fall det jag ska ha firman till, det jag med säkerhet vet. Jag säger det till henne flera gånger, som ett mantra. Och hon mm:ar och jodå:ar och okej:ar, och framför mig, för varje fråga, ser jag hur allting, den här firman och allt annat, bara liksom sveper förbi mig som strömt vatten, omöjligt att fånga i händerna, och går åt helvete.

”Så”, säger hon. ”Då var det klart.”

”T … tack”, säger jag. Jag vet inte exakt vad som har hänt, men när jag går in på min bank har jag ett ”Företagskonto” med ett bankgironummer, och lite senare, i något som måste vara ren psykos, har jag tagit mig till Skatteverket, fått information om FA-skattesedel, åkt hem, fyllt i den med e-legitimation, skickat iväg skiten utan att riktigt veta vad ”preliminärskatt”, ”räkenskapsår” och ”inkomstår” är för något, och ja, nu sitter jag här.

Som enskild näringsidkare.

Hjälp mig.

Annonser

»

  1. fuck du är redan blåst… du behöver absolut inget bankgironummer 😉 hoppas du inte betalar för det! (sorry, kunde inte låta bli, ger dej bara mer ågren…)

    Svara
    • christoffercarlsson

      Hahaha, fuuuck – jag misstänkte att jag inte behövde det. De jag pratat med har bara sagt att man behöver postgiro. Men jag betalar bara, typ, 70 spänn per år för det. Så, vafan, det är väl okej, liksom.

      Svara
      • christoffercarlsson

        Fortfarande bevisligen totalt onödigt, dock. Så rör jag mig genom livet. Tragiskt!

  2. Eftersom du inte kommer hålla på och fakturera privatpersoner till vänster och höger i tid och otid så behöver du knappt ens ett postgiro. Jag har klarat mig utan både och i 10 år 🙂

    Svara
  3. välkommen till klubben ;). jag har till och med en bokföringspärm me massa konstiga konton och slänger mig sedan några veckor tillbaks me termer som ingående moms, inventariekonto och momsdeklaration hehe

    Svara
    • Grattis gubben. Oroa dig inte. Det kommer gå alldeles lysande. Å när du blir rik kan andra sköta om alla konstiga ord 🙂 Å du koncentrera dig på det som är viktigast här i livet… presenter till Mela haha

      Svara
  4. Det kommer att gå jättebra – vad det än är du skall ge dig på. För du vet, jag har inte förstått vad du ska göra?

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: