RSS Flöde

Allting måste ju höra hemma någonstans

Bland de första frågorna jag och Piratförlaget lyfte i och med den stundande utgivningen av Vincent Franke, var vilken typ av bok det är. Är det en roman? Spänningsroman? Thriller? Deckare? Det var en fråga jag inte hade reflekterat över nämnvärt, mer än att jag såg (och ser) mig själv som en romanförfattare. Därmed skrevs den, antar jag, som en roman. Den följer inte de ”klassiska” strukturer som spänningsromaner, deckare och thrillers är uppbyggda kring, och den har heller inte den sortens ”klassiska” handling. Däremot har den inslag som förknippas med just spänningsromaner; missbruk, våld, grovt brottsaktiva personer, och poliser.

”Den är en roman”, sa jag till förlaget, som nickade och inte verkade tycka att det var något märkligt med det.

”Tänk dig, dock”, sa de, ”att en bokhandlare står i sin butik med din bok i handen. Handlaren står mitt emellan roman- och spänningshyllan. Var någonstans ställer handlaren din bok?”

Med tanke på handlingen – så som den kommer att beskrivas på baksidan – och karaktärerna, och min kriminologiska bakgrund, är det ganska hög sannolikhet att den hamnar på spänningshyllan. Och om det inte vore för allting som förknippas med spänningshyllan, så är det ju inget problem, för Vincent är ju spännande. I ordets rätta bemärkelse. Men det kan vara lite missvisande också. Den presumptive läsaren kanske köper boken, förväntar sig något av den i och med var den står, och så visar sig boken vara något annat, och läsaren blir besviken. Och många av de eventuella läsare som kanske skulle gilla boken, kommer inte att läsa den eftersom de inte ens sneglar på spänningshyllan när de går in i en bokhandel. Det är en bra fråga, den som förlaget ställde: var placerar bokhandlaren din bok någonstans, oavsett din avsikt?

När vi först lyfte frågan, bestämde vi oss gemensamt för att fundera över hur vi skulle göra med det här. På kvällen, när jag städade, faktiskt, skickade jag ett sms till Mattias där jag påpekade att man kanske skulle kunna marknadsföra det som en bok som är svår att placera (för det är den) och att den därmed är mångbottnad och kan tilltala en stor grupp läsare. Det lät bra, tänkte jag. Mattias svar var något i stil med: Intressant tanke! Vilket är Mattias sätt att säga, ”Tack … men det där kommer aldrig att funka på en bokhandlare.” Vilket är alldeles korrekt. Och jag hörde redan folk som talade om den som en ”spänningsroman”, så till slut insåg jag att det kanske bara är förvirrande att försöka tvinga boken till att vara något, när den drar åt att vara något annat.

Många spänningsomslag har dock liknande omslag (eftersom de är likartade böcker). Så för att visa att Vincent är något annat, kommer omslaget förhoppningsvis att sticka ut lite. Kanske i färg; tänk er, till exempel, en supergul bok. För att markera att det mer än något annat handlar om en person, kommer det dessutom att vara någon form av siluett på framsidan. Det låter kanske lite märkligt eller dassigt, men, tro mig, det kommer att bli fett. Och bara genom de här små greppen kan man, med lite tur, indirekt säga till läsaren att ”det här är kanske inte exakt vad du väntar dig … men det är fortfarande sjukt bra!”

Och nu är det mer eller mindre ”officiellt” en spänningsroman, även om ordet fortfarande inte ligger bra i munnen. Jag tror att det har att göra med att det inte var en sån bok jag avsåg att skriva. Men, det är som Bright Eyes sjunger, allting måste ju höra hemma någonstans. Och trots att Vincent inte skrevs som en spänningsroman, så är jag kanske inte rätt person att avgöra exakt vad jag har skrivit heller, egentligen. Och tro mig; spännande är den. Spännande utav helvete.

Annonser

»

  1. christinljungqvist

    Fan va kul! Grattis: det blev en spänningsroman! 🙂 undrar just vad förlaget skulle klassa min bok som… hm. Roman? Det borde den väl vara?
    Såg att Bra Böcker Bokförlag kallade Tisresenären för roman, och han förflyttar sig FYSISKT mellan olika tidsepoker, jag menar, tjena??

    Svara
    • christoffercarlsson

      Haha, ja, tack!

      Jag undrar det, jag … alltså, min gissning är att den skulle hamna under ”roman.” För roman-genrén är ju så mycket bredare än spänningsroman-genrén, egentligen. Tja, fan vet. Hur som helst kommer den nog inte att hamna på Sci/Fi-hyllan i alla fall. : D

      Svara
  2. Vill bara skicka ett STORT GRATTIS till dig =) Gud så roligt!!! Önskar dig all lycka till och naturligtvis så köper jag din bok – kan man få den signerad?

    Kram Cornelia Kask K1

    Svara
    • christoffercarlsson

      Hej Cornelia! Vad kul att du hittat till min blogg – och tack för gratulationen! Självklart ska du få Vincent signerad, på något vis. Det löser vi garanterat. Jag har för mig att du inte bor i Stockholm (eller?), så det kanske får bli vid något tillfälle då vi båda är på samma plats, typ bokmässan nästa år, om du ska dit. Eller så får du skicka boken till mig i ett brev, så signerar jag den och skickar tillbaka. Sånt där löser sig. 🙂

      Tack igen! Stor kram.
      /CC

      Svara
  3. christinljungqvist

    Wha! Jag vill också ha ett signerat ex! 😀 du kommer tömma många pennor på det där CC.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: