RSS Flöde

Att åka hem kollektivt med ny dator

På väg hem från InLife på Sveavägen igår, stiger jag ut ur butiken med stor rädsla. Jag har just betalat mer pengar i en klump än vad jag någonsin gjort tidigare. I handen håller jag en brun papplåda. Den innehåller en vit låda, som innehåller min nya dator. Mitt grepp om lådans handtag – den har ett sånt – är krampaktigt, knogarna vita, fingertopparna röda som stoppskyltarna i trafiken.

Jag är övertygad om att någon betraktar mig i smyg. Någon som, så fort jag sänker garden, kommer att rusa fram och slita tag i kartongen och rusa iväg norrut mot Rådmansgatan, in mellan husen i Vasastan. Eller söderut, mot Hötorget och myllret där. Jag kommer att förlora datortjuven i vimlet bland grönsaksstånden. Jag stärker greppet om handtaget och börjar gå mot Hötorgets t-banenedgång.

Nere i tunnelbanan, på perrongen, kommer något att hända. Jag är säker på det. Eller redan i rulltrappan. Någon klumpig fan kommer att tappa balansen och vara nära att falla, slå sig riktigt illa. Och jag, den gode medborgaren, kommer givetvis att instinktivt ”rädda” honom eller henne. Jag kommer att ställa ner kartongen.

Och låta den stå, ja, jag vet inte ordet, men det jag tänker på är ”obevakad.”

Fan vad människor är klumpiga och korkade.

I gången under Fridhemsplan från gröna  till blåa linjen sluttar det neråt. Marken är torr och lite hal. Det är inte så att man halkar till, men det är inte långt ifrån. Jag ser för mina ögon hur jag liksom halkar bakåt, som på is, och slår i nacken, faller ner på marken med mina ben och armar utsträckta i ett X. Den absolut första personen som ser mig falla och tappa kartongen kommer att rusa fram till mig där jag ligger, sno datorn och rusa vidare. Det kommer att gå fort, det hela är över på ett par sekunder.

I gången under Fridhemsplan är jag en paranoid och irrationell jävel som tror det allra, allra värsta om människan.

På tåget, står jag i gången. Kartongen är för hög för att föras in under sätet på högkant och jag vill inte lägga den ner. Då är den för långt ifrån mig. Så jag står. Min hand nu, är rödvit, handflatan värker och sticker och svider som av blåsor. I vagnen betraktar jag alla i min närhet med stor skepsis. Jag försöker att se deras blick i smyg, försöker att se vad de tittar på. Om de i smyg tittar på kartongen i min hand.

I rulltrappan upp till Västra Skogens gatuplan tycker jag att rulltrappan rör sig misstänkt långsamt. Som om någon vill att det ska ta längre tid än vanligt. Jag inser att jag inte minns var jag lagt min plånbok. Den ligger inte i kavajens innerficka. För att det inte ska se helt konstigt ut – man vill ju inte verka konstig, liksom – så måste jag känna efter i jeansbakfickan med högerhanden. Men i den handen håller jag datorn. Jag vänder mig, noterar att det står en ung kvinna precis bakom mig. Fan heller att jag ställer ner datorn, eller överhuvudtaget försöker föra över den till min vänsterhand (jag har bytt hand ett par gånger under resan … det är oerhört smärtsamt, eftersom kartongens handtag är lite för litet. Handen blir hudflådd, så känns det). Så jag står där och väntar, och vet inte var min plånbok är (den låg i bakfickan på jeansen).

Jag kommer hem. Innanför dörren står jag, och lutar mig mot den som de gör i filmer när man just sagt ett tungt farväl. Tar ett djupt andetag.

Och så skäms jag över mig själv.

Annonser

»

  1. Håll fast hårt i Mika. För annars kommer du bli en mycket ensam man på äldre dagar. Man beter sig inte så där, Christoffer. Det är ju sjukligt!

    Svara
  2. Haha, ja det är en sjuklig känsla. Men visst känner man igen sig. Man kan bli extremt paranoid när man går runt på stan med något mer värdefullt än vad man är van vid… Nästan på gränsen till galen. Men det går inte att skaka bort känslan oavsett hur mycket man försöker. Det fångade du bra! Fortfarande imponerad:)

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: