RSS Flöde

Angående debutanter av olika slag

Jag har funderat en hel del över debutanter – inte bara litterära utan mer övergripande, kulturella sådana. Det är ett intressant fenomen, när man tänker på det i ett större sammanhang. Trots att många debuter i efterhand kanske inte räknas som upphovspersonens största verk – vad man än säger, så är Klas Östergrens Gentlemen från 1980 ett mycket större verk än debuten Attila från 1975, Springsteens Born to run från 1975 ljusår större än debuten från 1973, Amy Hempels Reasons to live kan inte mäta sig med At the Gates of the Animal Kingdom som kom därefter, etc – är det något särskilt med just debuter.

Det finns något i dem. I böcker som Fight Club, Less than Zero och The Contortionist’s Handbook, i skivor som Känn ingen sorg för mig Göteborg, Glasvegas och Silent Alarm, i filmer som Reservoir Dogs, Garden State och Farväl Falkenberg – i dem finns något alldeles, alldeles särskilt. Det är som om upphovspersonens liv, allt det som hänt, allt det han/hon känt, alla drömmar och alla rädslor och allt det han/hon älskar; allt det där trycks in i 200 sidor, 10 låtar eller en och en halv timme. Allting som föranlett debutens explosion, ligger i själva verket. Det är en känsla av att, den här gången får jag göra min röst hörd och jag tänker inte tystna förrän du tvingar mig; jag ska trycka in så mycket vilja och ambition i det här att du inte kan släppa det. Alla mina namndropp ovan – och tusentals till, som jag besparar er – är fantastiska exempel på den där chockerande, överrumplande effekten som en debut – när allting faller rätt – kan ge.

Bakom verket finns en värld; ett sammanhang som inte har talats om förut, eller åtminstone inte på det sättet. En värld som varit dold för publiken. Det finns öden att berätta om, oavsett om det är den namnlöse berättaren i Fight Club eller den svarta, oerhört mörka berättelsen Flowers & Football Tops från Glasvegas självbetitlade debut – och det berättas som om det är det sista de någonsin kommer att göra. Ifrån ingenstans kommer en ny värld till publiken, och den kommer med all kraft och all ambition som bara en person som aldrig fått göra sin röst hörd förut, kan frambringa.

Så, när läsaren öppnar Fight Club, är det första som möter henne, ”Tyler gets me a job as a waiter, after that Tyler’s pushing a gun in my mouth and saying, the first step to eternal life is you have to die.”

När hon öppnar Amy Hempels Reasons to live; ”My heart – I thought it stopped. So I got in my car and headed for God.”

Första sekunderna av Känn ingen sorg …; de där klingande, vibrerande nerviga gitarrerna och Håkan Hellströms spöklikt lena stämma som följer melodin, och så, ”Ge mig arsenik … ”

Introt i Reservoir Dogs, den korta caféscenen som tonar ut till svart och följs av en DJ-röst som antingen är stencool eller oerhört uttråkad, den där spretiga, sjukt sköna låten och slow motion-scenerna när karaktärerna presenteras. De går i grupp, klädda i kostym och solglasögonen, på en solig parkering, ut mot gatan där två bilar väntar.

I det ögonblicket, tas som ett strypgrepp om publiken; på en sekund har både upphovspersonen ochverket presenterat sig, öppnat dörren till en hel värld, känd eller okänd, där det finns någonting man aldrig upplevt förut. Ett ömsint, omfamnade strypgrepp, måhända, men fortfarande ett strypgrepp. Sedan sitter publiken fast till sista sidan, sista scenen, lämnas flämtande och utmattad som efter en färd i berg-och-dalbana, med en känsla av, Vad fan var det som hände? En gång till!

Men det ögonblicket, de första sekunderna av en debutants verk när publiken förstår att något stort, något nytt, är på väg att hända, något de aldrig kunnat föreställa sig … Det är en unik upplevelse, något som bara kan hända en gång. Och som blivande debutant – trots att jag definitivt inte jämför mig med de gigantiska genierna ovan, menar jag att utgångspunkten är densamma för (nästan) alla debutanter – är det en fascinerande, skrämmande och inspirerande tanke.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: